Omnibus och CSRD: när hållbarhetsrapporteringen flyttar in i affärssystemet

Många svenska ekonomichefer har dragit en lättnadens suck när Omnibus-paketet från EU-kommissionen rullats ut. Tröskeln för CSRD höjs, rapporteringen skjuts upp, och antalet företag som omfattas krymper rejält. Den svenska utredningen som ska införliva ändringarna i lagstiftningen lämnade sitt slutbetänkande nu i april, och under 2026 ska ändringarna skrivas in i svensk rätt.

Men för de mellanstora bolag som ligger över de nya gränsvärdena – mer än 250 anställda, balansomslutning över 280 miljoner eller nettoomsättning över 550 miljoner kronor – är nyheten inte att rapporteringen blivit enklare. Nyheten är att rapporteringen nu är på riktigt. Granskad, standardiserad och omöjlig att lösa med en Excel-fil som byggs i halvfart i december.

Vad Omnibus faktiskt ändrar

Omnibus-reformen har tre tydliga komponenter som träffar svenska bolag:

• Höjda gränsvärden. Vad som tidigare hette "våg 2" krymper. Företag som tidigare hamnade inom CSRD men under de nya tröskelvärdena faller ur.
• Senareläggning. Rapporteringstidpunkten för många i våg 2 och våg 3 skjuts fram två år.
• Förenklade ESRS-standarder. Antalet obligatoriska datapunkter minskar, och kraven på värdekedjerapportering blir mjukare – man behöver inte kräva data från alla leverantörer.

Det som däremot inte ändras är revisionskravet för dem som fortfarande omfattas. Och det är där verkligheten kolliderar med många företags systemstöd.

Färre rapporterar – men kraven blir skarpare för dem som gör det

Under NFRD-tiden kunde hållbarhetsrapporten skrivas som en berättelse. Siffrorna behövde vara rimliga, men de granskades inte på samma sätt som årsredovisningen. Med CSRD byter leken riktning. En auktoriserad revisor ska bestyrka uppgifterna. Det innebär att varje siffra – Scope 1-utsläpp, energiförbrukning per affärsområde, medelantal anställda, sjukfrånvaro, jämställdhetsnyckeltal – måste gå att spåra till en källa och reproducera ur ett system.

Det är där de flesta ekonomiavdelningar fastnar. Finansdatan finns i affärssystemet och är revisorsgranskad sedan årtionden tillbaka. Men hållbarhetsdatan finns i energifakturor, transportörsrapporter, HR-systemet, fastighetsdrift, kvalitetsavdelningens egen mapp. Ofta i helt olika format. Ibland bara som ett mejl från en leverantör en gång per kvartal.

Där det traditionella affärssystemet fallerar

Ett affärssystem byggt på 90-talets logik hanterar finansdimensioner – konto, kostnadsställe, projekt. Det klarar inte att bära dimensioner som "kWh per anläggning", "kilometer per transportslag" eller "CO2e per artikelgrupp" utan att man bygger om halva kontoplanen eller köper till en separat rapporteringsplattform.

Resultatet känns igen: två parallella sanningar. Den ena i ERP, granskad och stängd per period. Den andra i en ESG-plattform som hämtar data från tjugo olika källor via Excel-export. När revisorn frågar varför siffrorna inte matchar varandra blir svaret ofta ett långt mejl med historisk kontext.

Det är inte ett databrottsproblem. Det är ett arkitekturproblem. Data som ska granskas behöver ligga i samma system som redan har ett revisionsbart spår.

Vad ett modernt affärssystem faktiskt behöver klara

För den som planerar att ligga inom CSRD när reformen trätt i kraft – eller som frivilligt vill rapportera enligt den förenklade SME-standarden – är det några egenskaper i affärssystemet som blir viktigare än andra:

• Fria dimensioner och analysområden utöver det finansiella. Kunna tagga en bokföringstransaktion med anläggning, fordon eller scope-kategori utan att bygga om kontoplanen.
• Öppna API:er mot HR-, drift- och transportsystem, så att icke-finansiell data kan flöda in automatiskt och versionshanteras.
• Ett ändringsspår på transaktionsnivå. Vem ändrade siffran, när, och varför. Samma standard som för redovisning, fast för energiförbrukning och sjukfrånvaro.
• Möjlighet att stänga en period för icke-finansiell data, så att den månatliga ESG-rapporten inte flyttar sig retroaktivt.

Visma Business NXT är byggt med den här logiken från grunden – öppna API:er, dimensioner som inte är hårt kopplade till huvudboken, och ett revisionsspår som gäller hela plattformen. Det gör inte CSRD-rapporteringen gratis, men det gör att den går att lösa i ett system istället för fem.

Det är precis den här typen av konkret regulatorisk verklighet – där 30 år gamla systemarkitekturer möter rapporteringskrav som förutsätter realtid och revisorsgranskning – som är en av anledningarna till att Northscale startade. Affärssystemsvärlden har på många sätt inte förändrats på tre decennier, trots att både systemen och affärsvärlden förändrats radikalt. Vi är en ny aktör med ny teknik och en leveransmodell som faktiskt ger ett annat resultat. När CSRD, Omnibus och ESRS väl landat i svensk lag vill du ha ett affärssystem som kan bära datan – inte en till Excel-mapp att stämma av.